FIV

HemOm Friskvården i Värmland › Friskvården i Värmland – från start till nu

Friskvården i Värmland – från start till nu

n tidig broschyr från 70-talet

En tidig broschyr från 70-talet

Från början en motionsstiftelse

1968 bildades Motionsstiftelsen i Värmland genom initiativ av sportchefen för NWT, Jan Lilja, och Fritz Helmer från Karlstad som båda var ledamöter i Skutbergskommittén. Den första konditionspolikliniken öppnade på Skutberget utanför Karlstad – där kunde man utföra konditionstester och enklare hälsoundersökningar. 1972 startade även en konditionspoliklinik på Kilenegården, Hammarö kommuns friluftsgård.

Fler blev intresserade av att få en sådan anläggning och samarbete startade med fler kommuner. Samtidigt startade rygg- och hjärtmotionsgrupper i Motionsstiftelsens regi.

De första måldokumenten för friskvårdsarbetet i länet utarbetades av Skid- och friluftsfrämjandet och Karlstad kommun 1971. Dokumentet innehöll argument för varför man skulle satsa på friskvård i Värmland. De främsta skälen var samhällsekonomiska och visade på besparingar som kunde göras genom förväntade effekter av friskvårdsarbetet. Men också vilka vinster som kunde göras individuellt genom en förbättrad hälsa och förbättrade sociala relationer.

Man bestämde därefter att friskvårdsverksamhet skulle bedrivas och att verksamheten skulle knytas till länets Motionsstiftelse och till de idrottsorganisationer som var engagerade i stiftelsen.

1976 antog Landstingsmötet en Hälsoplan för Värmland. I hälsoplanen fanns också en friskvårdsplan. Landstinget gav i uppdrag åt Värmlands Idrottsförbund och Regionala Motionsrådet att ansvara för områdena kost och motion och detta arbete påbörjades 1977. En projektledare anställdes. Man kan säga att det var starten på det som nu är Friskvården i Värmland.

Konditionspolikliniker blir friskvårdscentraler

1978 gjordes konditionspoliklinikerna om till friskvårdscentraler. Många uppfattade att konditionspoliklinikerna bara var till för idrottsaktiva. Den förändrade inriktningen och namnbytet gjorde att fler besökare kom för information och råd i hälsofrågor.

Regionala Motionsrådet ombildades 1980 och kort därefter antogs också ett nytt handlingsprogram som hade som målsättning att utveckla ett utökat hälsomedvetande både för den enskilde och för hela grupper. Idrottsrörelsens insatser skulle stimulera människor till ett sätt att leva som främjade hälsan och välbefinnandet genom att motionera och att äta rätt.

Namnbyte till Friskvården i Värmland

1982 beslutades att det skulle bildas samrådsgrupper som skulle vara rådgivande organ till kommunala nämnder, kommunens föreningsliv samt åt landstinget för att kunna genomföra lokala friskvårdsinsatser. Friskvårdsinsatserna samordnades vid friskvårdscentralerna och verksamheten skulle främst inriktas på ryggmotionsgrupper och hjärtinfarktrehabilitering med tillgång till läkare, sjukgymnast, sjuksköterska och motionsledare. Även överviktsgrupper skulle erbjudas och här skulle även dietistkompetens finnas. På friskvårdscentralen skulle även hälsoundersökningar, konditionstester, rådgivning, viktkontroller och skadebehandling genomföras.

1983 bytte Regionala Motionsrådet namn till Regionala Friskvårdsrådet med samma uppdrag som tidigare och 1996 ombildades Regionala Friskvårdsrådet till Friskvården i Värmland. Fyra år senare blev organisationen helt fristående med egen stadga.

Först ut med stavmotion

Friskvården i Värmland var först med att introducera stavmotion. Det var läkaren Ola Wessmark, Friskvården i Värmlands dåvarande förtroendeläkare, som låg bakom konceptet ”stavträning”, som det då kallades.

Medicinsk expertgrupp

2001 utvecklades kompetensen inom Friskvården i Värmland genom att anställa en dietist och en sjukgymnast. Under året inrättades också en expertgrupp bestående av dietist, sjukgymnast, förtroendeläkare och friskvårdschef. Expertgruppen fick en central roll för att höja kompetensen inom verksamheten och skulle garantera att verksamheten vilade på en vetenskaplig grund. 2009 utökades kompetensen med en psykolog.

2001 gjordes också för första gången en formell överenskommelse med Landstinget i Värmland om hur Friskvården i Värmlands verksamhet skulle se ut under året och vilka nya målgrupper man skulle vända sig åt. Den nya målgruppen var framför allt barn och ungdomar.

Under början av 2000-talet kom allt fler rapporter som visade på övervikt och fetmans konsekvenser. Statistik för Värmland visade en hög andel överviktiga och feta. Friskvården i Värmland fick då ett tydligare uppdrag att arbeta förebyggande för att motverka övervikt och fetma i länet.

FaR-arbetet startar upp

En viktigt del i Friskvården i Värmlands historia var när Friskvården i Värmland blev mottagare av fysisk aktivitet på recept (FaR) 2005, vilket innebär att hälso- och sjukvården kan ordinera fysisk aktivitet som komplement eller som alternativ till läkemedel. Landstinget i Värmland ingick en överenskommelse med Friskvården i Värmland som åtog sig att vara mottagare av FaR som innebar att personen som får ett FaR blir kallad till närmsta friskvårdscentral. Här kan du läsa mer om FaR!

Motiverande samtal

Sedan hösten 2007 har Landstinget i Värmland erbjudit utbildning i motiverande samtal för sin personal. Utbildningen hålls för blandade yrkesgrupper där teori blandas med praktik. Alla anställda inom Friskvården i Värmland som sitter i enskilda samtal har sedan 2009 deltagit och deltar regelbundet i de utbildningsinsatser som erbjuds av landstinget.

Kompetensen upprätthålls med regelbunden träning i samtalsmetoden i teamen.

Samverkansavtal med kommunerna

Sedan 2010 har Friskvården i Värmland tecknat samverkansavtal med länets kommuner för att tydliggöra uppdragen och åtagandena för båda parter. Av avtalen framgår att hälsokonsulenten ska vara en samverkanspart i kommunernas folkhälsoarbete, kunna erbjuda föreläsningar, motionsgrupper och att vara mottagare av personer som fått FaR.

Överenskommelse med Landstinget i Värmland

2012 tecknades den nuvarande överenskommelse mellan Landstinget i Värmland och Friskvården i Värmland. Överenskommelsen innehåller vilket uppdrag som landstinget ger Friskvården i Värmland och den följs upp varje år och revideras vid behov. Friskvården i Värmland ska på Landstinget i Värmlands uppdrag erbjuda Hälsokursen, erbjuda konditionstest och hälsosamtal med inriktning på såväl fysisk aktivitet som goda matvanor med MI (motiverande samtal) som grund, vara mottagare av fysisk aktivitet på recept (FaR), erbjuda motionsverksamhet samt erbjuda Hälsokursen-vikt. All verksamhet vänder sig till personer som är 18 år och äldre.

Ett friskare Sverige

Ett friskare Sverige har under åren 2010-2012 samordnats av dåvarande Statens Folkhälsoinstitut och var från början ett regeringsuppdrag. Folkhälsomsyndigheten utsåg Friskvården i Värmland som samordnare och förvaltare av Ett friskare Sverige 2014.