Augusti 2010

Ändrade mat- och motionsvanor ger snabb effekt!

Nyligen har Folkhälsoinstitutet publicerat de senaste uppdaterade Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Materialet är presenterat kommunvis och innehåller uppgifter såsom folkmängd, medellivslängd, andel som röstat i de olika valen, utbildningsnivå, arbetssökande behörighet till gymnasieskolan med mera. Kommunala basfakta innehåller även statistik om hälsan i kommunerna.

Vi har valt att titta på statistiken för Värmlands kommuner några områden som är relaterade till hälsa och livsstil - de områden som Friskvården i Värmland arbetar med. Många av de värmländska kommunerna har höga ohälsotal (antal sjukdagar per år, Försäkringskassans uppgifter). I flera av kommunerna är det kvinnorna som står för de högsta siffrorna. När det gäller dödlighet i hjärtinfarkt är uppgifterna hämtade ur Socialstyrelsens dödsfallsregister. Även här flera av de värmländska kommunerna högre andel döda i hjärtinfarkt jämfört med länet och med riket och även här ligger kvinnorna högt.

En internationell studie (1) som publicerades under våren 2010 visar att genom att förbättra sin livsstil får man en nästan omedelbar effekt på risken att få hjärtinfarkt. Man frågade 20 000 hjärtpatienter som nyligen fått en hjärtinfarkt eller förstadiet till en infarkt, om de tagit till sig råden från vården om att börja motionera regelbundet, äta enligt dietisternas anvisningar och sluta röka. Efter ett halvår följdes patienterna upp. Det visade sig att de som börjat äta bättre och motionera flera gånger i veckan mer än halverat sin risk i snitt att under halvåret återinsjukna i hjärta eller kärlsjukdom. Bara genom att sluta röka kunde man också närapå halvera risken att bli sjuk igen, jämfört med dem som fortsatt att röka. Gjorde man alla förbättringarna samtidigt blev effekten ännu större. Det innebär att effekten av livsstilen är mycket större än vad man tidigare trott.

Att motion och kost spelar en mycket stor roll för att förebygga hjärt- och kärlproblem har visats i många tidigare studier. Intressant i denna studie är att man har mätt sambanden under en så kort tidsperiod. Mycket sker inom de första månaderna. Förbättrade mat- och motionsvanor ger alltså effekt på ett halvår!

Det finns därför all anledning att börja röra sig lite mera, en halvtimmes måttligt ansträngande fysisk aktivitet varje dag är bra, att äta mer frukt och grönsaker och låta bli tobaken – även små förändringar ger effekt!


(1) Chow, Clara K. et al. Association of Diet, Exercise, and Smoking Modification With Risk of Early Cardiovascular Events After Acute Coronary Syndromes. Circulation februari 2010. DOI: 10.1161/CIRCULATIONAHA.109.891523

Juli 2010

Så här i semestertider kan det finnas lite extra tid för att vistas utomhus. Den här engelska studien visar att även en liten stunds motionerande är stärkande för den mentala hälsan. Så passa på och ta vara på vad sommaren erbjuder och bli lite gladare på köpet. Trevlig sommar!

Så här skriver Lars Allert, Riksidrottsförbundet:
Motion i det gröna förbättrar din psykiska hälsa.
Så lite som fem minuters motion per dag kan främja din mentala hälsa, det framgår i en studie av forskarna Jo Barton and Jules Pretty vid University of Essex. I studien, där 1250 individer deltog, framgår att man genom att kombinera fysisk aktivitet med vistelse i naturen kan nå snabba förbättringar i humör och självkänsla. Forskarna har tittat på många olika utomhusaktiviteter, t ex promenader, trädgårdsarbete, cykling, fiske, segling, ridning och jordbruk på platser såsom en park, trädgård eller naturstig. Även olika åldersgrupper har studerats och tydligast sägs resultaten vara bland unga.

Länk till sammanfattning av artikeln: "What is the Best Dose of Nature and Green Exercise for Improving Mental Health"?
A Multi-Study

Sammanfattning av studien

Juni 2010

Varje år inträffar cirka 280 000 personskador i samband med fysisk aktivitet. Det betyder att nästan hälften av alla skador som leder till besök på ett akutsjukhus har sin grund i någon form av fysisk aktivitet. Det visar en studie som genomförts av Statens folkhälsoinstitut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Syftet med rapporten är att kartlägga förekomsten av skador i samband med fysisk aktivitet för att kunna avgöra hur förebyggande insatser ska prioriteras utifrån aktivitet och utövarnas ålder samt kön. Med fysisk aktivitet avses här olika sport- och idrottsaktiviteter, men också fritidsaktiviteter som att gå, promenera, cykla, friluftsaktiviteter i fri natur, trädgårdsarbete och annat så kallat ”gör det själv”-arbete samt lek.

Det finns en gedigen och samstämmig forskningsbas som visar att fysisk aktivitet har goda effekter på folkhälsan.

– Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för många sjukdomstillstånd. Fysiskt aktiva människor har betydligt större chans att leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna än fysiskt inaktiva, säger Anita Linell, Statens folkhälsoinstitut.

Men en baksida är de olyckor och skador som följer av fysisk aktivitet. Fotboll, hästsport, ishockey och utförsåkning är exempel på aktiviteter med många utövare men också med många skador.

– Vi ser att pojkar och män är mer utsatta för skador än flickor och kvinnor, att yngre och äldre personer är mer utsatta än människor i yrkesverksam ålder och att socialt och ekonomiskt svaga personer i allmänhet är mer utsatta än andra. Den bilden stämmer väl överens med andra studier, säger Jan Schyllander, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.

Skador till följd av fysisk aktivitet har beräknats kosta samhället mellan tre och fyra miljarder kronor årligen. Slutsatsen är att hälsofrämjande insatser kan och bör kombineras med ett effektivt skadeförebyggande arbete. Kommunerna och idrottsrörelsen är två viktiga aktörer i det förebyggande arbetet.

– Om de som främjar fysisk aktivitet också förstärker sitt skadeförebyggande arbete så innebär det en liten kostnad som ger stora samhällsekonomiska vinster tillbaka, säger Anita Linell.

Det skadeförebyggande arbetet bör i första hand sättas in för de grupper och de aktiviteter som ger flest och mest allvarliga skador.
(FHI:s hemsida 2010-06-10)

April/maj 2010

Barn och ungdomar i Sverige äter mer frukt och grönt och konsumerar mindre sötsaker och läsk. Var tredje sjundeklassare äter nu grönsaker minst en gång per dag. Det visar en ny undersökning om matvanor och fysisk aktivitet bland skolelever i årskurs fem, sju och nio som Statens folkhälsoinstitut presenterar under satsningen ”Ett friskare Sverige”. Rekommenderat intag av frukt och grönsaker för barn över 10 år och vuxna är cirka 500 gram per dag (Livsmedelsverket, 2003). Det finns en positiv trend att konsumtionen av sötsaker har minskat både bland pojkar och flickor, framförallt i åldersgruppen 13 år. Även en uppåtgående trend av andelen 13-åriga pojkar och flickor som äter enligt den rekommenderade nivån av grönsaker, minst en gång per dag.

Om skolmatens betydelse pratade Bert Karlsson vid en inspirationsföreläsning på Värmlands museum. Bert Karlsson har i många år engagerat sig i skolmatsfrågan. Det var i och med att han fick diagnosen prostatacancer som intresset väcktes om att maten blir allt viktigare i vårt samhälle och förståelsen för att fetman börjar bli ett hälsoproblem. I TV-programmet Matakuten har Bert åkt runt till olika skolor och pratat med personal, elever och beslutsfattare. I programmet bevisades att det gick att köpa närproducerad mat till samma pris. Bert Karlssons budskap vid sin föreläsning var att planera ekonomin långsiktigt, att lägga ut köksenheterna på entreprenad, satsa på utbildning till skolpersonal och att fortsätta engagera sig – att inte ge upp.

Wibecke Iwarsson, Kostchef från Kils kommun gav exempel på att det faktiskt går att förbättra kvaliteten på maten utan att det behöver kosta så mycket mer. Kostenheten i Kil har arbetat hårt för att öka kvalitén under några år. Idag lagas 80 % av all mat från grunden och hittills har 8 % av livsmedelskostnaderna gått till ekologiska produkter med tonvikt på ekomjölk som serveras i alla skolor och förskolor. Kostenheten i Kil lagar cirka 2500 portioner lunch varje dag, varav 1600 går till skolan och övriga portioner till förskola och äldreomsorg. Genom Wibecke och hennes medarbetares försorg har Kils kommun lyckats att certifiera skolmaten i flera av sina skolor.

Genom att använda bra råvaror blir maten mer innehållsrik och håller en bättre kvalitet, vilket gör att svinnet inte blir så stort. Wibecke gav exempel på hur man i Kil exempelvis fått ned priset på köttfärssåsen genom att blanda i linser, vilket inte minskade näringsvärdet eller försämrade smaken. Wibecke poängterade betydelsen av en ständig nära dialog med eleverna. Det var två inspirerande föreläsningar som båda styrkte att det faktiskt är möjligt att förbättra kvaliteten på maten utan att det behöver bli mycket dyrare!

April 2010

Idag inleds den nationella uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige och runt om i länet kommer olika aktiviteter att äga rum som sätter bra mat och rörelse i centrum. Det är väl bevisat att den som rör på sig och äter bra mår bättre, håller sig friskare och minskar risken för att drabbas av sjukdomar som typ-2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar.

Vår förhoppning inom Friskvården i Värmland är att uppmärksamhetsveckan ska ge förutsättningar för att få fler människor att röra på sig och äta bra. Titta i vårt kalendarium och se om det i din kommun hålls någon föreläsning eller annan aktivitet. Du kan också prova på någon av våra motionspass helt kostnadsfritt under veckan. Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige pågår mellan den 19 – 25 april.

Kalendarium

Mars 2010

45 miljoner till nya hälsocoacher – en möjlighet för Värmlands kommuner!
och ändrad livsstil hjälper hjärtat snabbt

Statens folkhälsoinstitut ska starta försöksverksamheter med hälsocoacher riktad främst till gruppen yngre pensionärer. 45 miljoner kronor avsätts under tre år till dessa försöksverksamheter.

En grundläggande tanke inom vård och omsorg om äldre är att vidta åtgärder så att äldre personer kan behålla en god hälsa, ha ett aktivt åldrande och kunna leva ett gott liv med hög livskvalitet på äldre dagar. Det är väl belagt att förebyggande och hälsofrämjande insatser har goda möjligheter att bidra till detta.

Det finns också ett behov av att minska trycket på vården, vilket kan göras genom att i större utsträckning arbeta förebyggande främst bland gruppen yngre äldre. För att underlätta för kommuner att erbjuda social samvaro och meningsfulla aktiviteter för äldre personer vill regeringen stödja försöksverksamheter i ett begränsat antal särskilt kreativa och engagerade kommuner.

Här har kommunerna i Värmland möjlighet att samarbeta med Friskvården i Värmlands väl fungerande organisation. Vi har omfattande motionsverksamhet anpassad för personer som behöver lågintensiv träning, vi har erfarenhet av att bedriva matskola för äldre (ett projekt som nyligen avslutats i Kils kommun) och vi bedriver kurser i livsstilsförändring. Våra friskvårdskonsulenter är välutbildade och erfarna och våra metoder bygger på beprövad erfarenhet. Jag hoppas att den här möjligheten kommer att väcka intresse bland Värmlands kommuner!

Ändrad livsstil hjälper hjärtat snabbt
I Vetenskapsradion i P1 kunde man i fredags lyssna på följande inslag:
Att förbättra sin livsstil ger en nästan omedelbar effekt på risken att få hjärtinfarkt. På mindre än ett halvår kan personer som redan fått en hjärtinfarkt mer än halvera risken att bli sjuk igen, visar en ny studie.

I en internationell studie som gjorts på 20 000 hjärtpatienter kunde man se att risken för att bli sjuk minskar snabbt om man lägger om sin livsstil.
– Vad den här studien visar är att effekten av livsstilen är mycket större än vi hade förväntat oss, säger Joep Perk, hjärtläkare och professor i hälsovetenskap vid Högskolan i Kalmar.

De cirka 20 000 deltagarna i livsstilsstudien var personer som nyligen fått en hjärtinfarkt eller förstadiet till en hjärtinfarkt. De fick frågor om de tagit till sig råden från vården om att börja motionera regelbundet, äta enligt dietisternas anvisningar och sluta röka.

Efter ett halvår följdes patienterna upp. Och det visade sig att de som börjat äta bättre och motionera flera gånger i veckan mer än halverat sin risk i snitt att under halvåret återinsjukna i hjärta eller kärl.

Bara genom att sluta röka kunde man också närapå halvera risken att bli sjuk igen, jämfört med dem som fortsatt att röka. Gjorde man alla förbättringarna samtidigt blev effekten ännu större.

Att motion och kost spelar en mycket stor roll för att förebygga hjärt- och kärlproblem har visats i många tidigare studier. Intressant i denna studie är att man har mätt sambanden under en så kort tidsperiod, säger hjärtläkaren Joep Perk.
– Mycket sker inom de första månaderna. Och därför är det så roligt i den här studien att se att det är mätbart också. Jag är förvånad över att det gick så snabbt. Okej, vad rökning beträffar, det visste vi. Men att det här med mat och motion skulle ge effekt på ett halvår, det var bättre och snabbare än jag trodde.

Februari 2010

Vårt arbete inom Friskvården i Värmland fokuserar på hälsa med inriktning på mat, motion och motivation. Vi ser många möjligheter till att förbättra hälsan genom ett mer förebyggande arbete i länet. Jag är mycket glad att årets motionsverksamhet ute i kommunerna kommit igång och att våra grupper i det närmaste är fulltecknade. Det finns ett intresse för att leva mer hälsosamt och inte minst att röra på sig mer!

Under vecka 16 kommer en riksomfattande satsning att ske med inriktning på mat och motion! Regeringen har satsat pengar för att anordna en aktivitetsvecka för att fokusera på matens och motionens betydelse för hälsan. Friskvården i Värmland kommer att delta under veckan tillsammans med Landstinget i Värmland och Värmlands Idrottsförbund. Planeringen pågår och veckan sammanfaller både med Friskvården i Värmlands årsmöte och med att FaR-arbetet i Värmland pågått under fem års tid, vilket ju i sig är värt att uppmärksamma på något sätt! Folkhälsoinstitutet har ansvaret för att denna vecka ska märkas runt om i landet och Friskvården i Värmland vill bidra till att veckan uppmärksammas i vårt län för att många värmlänningar ska leva lite mer hälsosamt!

December 2009

Nu är nästan år 2009 till ända och det är dags att titta tillbaka och reflektera över året som gått. Vad är det som hänt inom Friskvården i Värmland under året?

För oss inom Friskvården i Värmland har året inneburit att vi utökat vår kompetens i vår medicinska styrgrupp med en beteendevetare och en läkare. Vi har nu specialistkompetenser inom alla våra tre kompetensområden; mat, motivation och motion. Det är en stor styrka för vår organisation och vår trovärdighet. Alla våra konsulenter och assistenter som arbetar med samtal, har gått grundutbildningen i MI (motiverande samtal) vilket också är ett led i vår verksamhetsidé att arbeta med hög kvalitet.

Sen har förskrivningarna av FaR ökat ännu mer under året – mycket positivt – och här behöver Friskvården i Värmland i samverkan med Landstinget se över resurser och bidrag. Det arbetet kommer att göras i början av nästa år. Friskvården i Värmland är ju både mottagare och utförare av FaR så en ökning av förskrivningarna medför också ett ökat tryck på våra friskvårdskonsulenter.

Konferensen ” Friskvård i fokus på vetenskaplig grund” var väldigt uppskattad, vilket vi glädjer oss och känner oss stolta över!

Våra motionsgrupper har varit välfyllda och våra motionsledare har gjort ett mycket gott arbete under året. Försöket med cirkelträning har slagit väl ut och kommer att fortsätta även nästa år.

I kommunerna har friskvårdskonsulenterna kommit mer och mer in i kommunernas folkhälsoarbete – i vissa kommuner mer och i vissa mindre. Här får kommunernas behov och önskemål vara styrande – vi finns med vår kompetens och i samverkansavtalen som tecknats mellan Friskvården i Värmland och ungefär hälften av länets kommuner, kan våra åtaganden bli tydligare och mer individuellt anpassade till varje kommun. Resultaten av Liv och Hälsa undersökningen 2008 och SKL:s Öppna jämförelser är ett väldigt bra underlag i kommunernas diskussioner när man ska prioritera vad man ska arbeta med under 2010 och framåt.

Nu önskar jag alla en riktigt god jul och gott nytt friskvårdsår 2010!

Birgitta Sjökvist
friskvårdschef

November 2009

Friskvård i fokus på vetenskaplig grund var rubriken på den konferens som Friskvården i Värmland arrangerade på Karlstad Universitet tillsammans med universitetet, Region Värmland och Landstinget. Vi ville anordna en konferens som lyfte fram något av den evidens som finns inom friskvårdsområdet. Friskvård är ju ett begrepp som innefattar så mycket idag. En sökning på Internets sökmotor Google ger inte mindre än 1 110 000 träffar på ordet ”friskvård”! Det är då framförallt en mängd olika friskvårdsföretag man då träffar.

Den definition som Friskvården i Värmland ställer sig bakom är: Friskvård är ett samlingsbegrepp på åtgärder som stimulerar en person till egna aktiva hälsobefrämjande insatser, det vill säga att hålla sig frisk genom sunda levnadsvanor. Sunda levnadsvanor som ofta framhålls är lämplig kost, fysisk aktivitet, goda sömnvanor och att undvika rökning, droger, alkohol och stress.

Tanken att vi skulle arrangera en större konferens, väcktes för cirka ett år sedan och så lång tid har det tagit att planera föreläsare, göra inbjudan och program, ordna med lokaler, pressreleaser, konferensmappar, utställningsbord och inte minst ordna med hundratals praktiska frågor. Det har varit en lärorik process för oss som varit inblandade och det har varit intressant att samverka med universitetet och med Region Värmland. Region Värmlands program för utskick och att ta emot anmälningar har varit ovärderligt. Det märks att vi har ett stort universitet i Karlstad och att tro att universitetet är ett och samma ”företag” är felaktigt. Att de olika fakulteterna och programmen är egna enheter med egen ekonomi har vi som utomstående samverkanspartners lärt oss. Det tog ett tag att inse att det därför inte alltid är lätt hitta, som vi tycker, smidiga lösningar med olika chefer och olika budgetar. Men alla medverkande från universitetet, har varit väldigt tillmötesgående och lika angelägna som vi att det skulle bli en bra konferens!

Konferensen blev mycket lyckad och intresserade över 350 deltagare. Succén beror främst på att vi lyckades anlita så många duktiga och intressanta föreläsare. Men det beror också på våra två projektledares enastående förmåga att planera och att tänka på precis allt in i minsta detalj. Allt var förberett så under själva dagen visste våra grönklädda medarbetare precis vad de skulle göra. Och alla var helt fantastiska med att vara seminarievärdar, att registrera deltagarna, att rigga och bemanna utställningsborden. Lokalerna på Universitetet fungerade väldigt bra till den här sortens arrangemang och att ha mingellunch ute i foajén fungerade alldeles utmärkt.

Under dagen kom många deltagare fram och berömde arrangemanget och det kändes väldigt gott. Förutom all kunskap som serverades, blev det en mycket bra marknadsföring av Friskvården i Värmland.

Ett stort tack till alla medverkande föreläsare för att ni delade med er av era kunskaper, ett stort tack till Monika och Kristina för er stora arbetsinsats i planeringen och genomförandet, ett stort tack till alla medarbetare inom Friskvården i Värmland för ett fantastiskt lagarbete, ett stort tack till Karlstad Universitet och Region Värmland för er samverkan kring konferensen och sist men inte minst ett stort tack till alla deltagare – utan er hade vi inte kunnat genomföra konferensen!

September 2009

Friskvården i Värmland har inlett ett samarbete med några av Finsamförbunden i Värmland (samverkan mellan kommunen, Landstinget i Värmland, Arbetsförmedling och Försäkringskassan). Friskvården i Värmland ska genomföra hälsofrämjande aktiviteter för olika grupper i samhället som av olika anledningar behöver stöd i att komma igång med en mer aktiv livsstil. Här kommer vi troligen att komma i kontakt med utlandsfödda män och kvinnor. Det är viktigt att kunna möta olika människor utifrån deras förutsättningar och hitta individuella lösningar för var och en. Det är en angelägen samhällsfråga för att uppnå en jämlik hälsa och för att motverka utanförskapet i Värmland.

Marita Södergren, nutritionist Centrum för allmänmedicin vid Karolinska Institutet har i en avhandling beskrivit att många utlandsfödda kvinnor i Sverige är ovana från sina hemländer att motionera och har stort behov av stöd och särskilt anpassade aktiviteter. I studien har 6 500 kvinnor deltagit i åldrarna 18 – 65 år. Kvinnorna vad födda i Sverige, Finland, Chile och Irak. De fick rapportera hur aktiva de var på fritiden, hur många gånger i veckan de motionerade och hur de skattade sin hälsa. Drygt 60 kvinnor intervjuades även mer ingående om sina upplevelser av fysisk aktivitet och eventuella hinder.

Av avhandlingen framgår att svenskorna och finskorna ligger i topp när det gäller att komma upp till rekommendationen en halvtimmes fysisk aktivitet per dag. Sämst är läget för kvinnor födda i Irak, Hela 50 procent rapporterar att de knappt rör sig under sin fritid och 35 procent att de inte når upp till rekommenderade aktivitetsnivåer. Även de chilenska kvinnorna rapporterade låg aktvitet.

Marita Södergren menar att vi i Norden har uppmuntrats från barnsben att röra på oss och även blivit matade med information om nyttan av fysisk aktivitet . Det har inte de chilenska och irakiska kvinnorna. Extra svårt tycktes det vara för dem att komma igång och att exempelvis gå till en motionshall där både män och kvinnor är samtidigt.

Augusti 2009

Tidigt i somras publicerades NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) sitt andra nyhetsbrev nr 2 juni 2009. Temat för detta nummer är ”Gå och cykla till skolan”.

Temanumret vill inspirera och visa på de praktiska möjligheter som finns när det gäller arbetet att få barn och unga att gå, cykla till och från skolan, träningen, kompisen etc. Om man regelbundet använder sig av ”aktiv transport” ökar sannolikheten markant för att man ska uppnå den rekommenderade dagliga dosen av fysisk aktivitet. Barn och ungdom kan få hela 30- 50 procent av sin 60 minuters dos tillgodosedd, bara genom att gå eller cykla till skolan. Olika studier visar också att de som fysiskt aktivt tar sig till skolan blir piggare och har lättare för att koncentrera sig.
När det gäller arbetet med att i framtiden få ett ekologiskt hållbart samhälle, är barn och unga en mycket viktig målgrupp. Det är viktigt att tidigt börja arbeta för att sunda resvanor ska bli en naturlig del av vardagen – 90 procent av vårt beteendemönster lärs in före 13 års ålder - och om goda vanor grundläggs tidigt ökar sannolikheten att goda vanor också kommer att följa i vuxen ålder.

Det är särskilt vid två tidpunkter på året då åtminstone jag är som mest beredd att göra förändringar: det är inför ett nytt år och efter en längre semesterperiod. Ett tips är att nu efter semestern se om det går att förändra resvanorna något! Kanske lämna bilen helt eller åtminstone en eller två dagar i veckan eller lära barnen en säker skolväg så att de kan gå eller cykla i stället för att bli skjutsade. I NCFF:s utmärkta nyhetsbrev finns goda exempel från skolor och kommuner som aktivt jobbat för att inspirera elever, föräldrar och pedagoger till ökad gång och cykling, man kan läsa om exempel på vandrande skolbuss och få tips hur man kan motivera föräldrar att inte skjutsa sina barn m m. Givetvis är det viktigt med en god trafikplanering och för samhällsplanerare finns förslag på litteratur som Johan Faskunger på Statens Folkhälsoinstitut författat,: ”Aktiv transport – på väg mot bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik”, ”Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa” samt ”Barns miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga”. Jag kan bara varmt rekommendera alla att läsa NCFF:s nyhetsbrev. Finns att ladda hem på deras hemsida www.oru.se/ncff.

Kampanjer, tävlingar, aktivteter och projekt är jättebra, men vi kan också börja med att göra en liten förändring i vår egen livsstil. Ta tillfället i akt att efter semestern börja med någon förändring på vägen mot en sundare livsstil. Och tag gärna hjälp av Friskvården i Värmland – ett första samtal med oss kan vara det bästa du gjort på länge! Du har inget att förlora men allt att vinna!

Vi som jobbar i Friskvården i Värmland ser fram emot en händelserik höst full av spännande aktiviteter.

Juli 2009

De sista dagarna innan semestern har jag ägnat åt att städa på kontoret. Då kan mycket intressant dyka upp. Idag fastnade jag i en tidskrift Folkhälsomagasinet 1/06- Under rubriken ”Har vi råd att inte förebygga” tas upp exempel hur mycket man kan spara genom att satsa på förebyggande insatser. Artikeln hänvisar till Stockholms läns landstings rapport ”Har vi råd att inte förebygga” (SLL, 1997). Några exempel ur rapporten:

Nettoeffekten av sekundärprevention för minskad alkoholkonsumtion beräknas till 6 000 kr/patient.

Antalet nya diabetesfall (typ 2) kan minskas med 2 200 fall per år i Stockholms län genom bättre matvanor, mer motion och mindre rökning.

En satsad krona på minskat fettintag och rökning kan ge sex gånger igen i minskade sjukvårdskostnader.

Hälsovinstprojekt i Västra Götaland – hälsoekonomi och resursfördelning tar upp hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i ett beställarperspektiv. Exemplet är höftfrakturer, kostnad c a 300 milj för vårddagar i slutenvård, tillsammans med kommunens nota, den dubbla kostnaden. Resonemang förs kring utvärderade metoder, risker, vårdinsatser, hälsofrämjande och förebyggande insatser, kostnadseffektivitet, hälsovinst och slutsatsen blir en kostnadsminskning på 157 milj kronor per år.

”Summan av samhällets direkta och indirekta kostnader för övervikt och fetma i dag uppgår till minst 15 miljarder kronor per år. Med tanke på ökningen av fetma och barn och unga finns det alla skäl att anta att denna siffra kommer att stiga, bl a för att följdsjukdomar som diabetes och högt blodtryck kommer att uppträda senare i livet”.

Detta skrevs alltså år 2006. Så har vi råd att inte förebygga?

Trevlig sommar!

Birgitta Sjökvist

Chef för Friskvården i Värmland

Juni 2009

Friskvården i Värmland planerar tillsammans med Karlstad universitet och Region Värmland att anordna en konferens den 17 november under temat Friskvård i fokus – på vetenskaplig grund. Vi vill genom denna konferens lyfta frisvårds och livsstilsfrågorna på ett seriöst sätt för att lyfta fram och stärka de evidensbaserade metoderna och öka kunskapen kring metoder som förbättrar hälsan. Vi kommer bland andra att få lyssna till Ingibjörg Jonsdottir som är docent vid Institutet för stressmedicin. På vår hemsida kommer mer information att läggas ut allteftersom programmet tar form.

Det händer hela tiden saker inom livsstilsområdet – media sätter stort fokus på hälsofrågorna och nästan dagligen går att läsa något nytt. Här nedan kommer några utdrag ur de senaste veckornas publikationer från dagspress och länkar:

Skolbarn som fick träna varje dag i skolan i stället för två gånger i veckan minskade i vikt och förbättrade värdena på viktiga riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom. Det visar de första resultaten från en tysk studie som presenterades den 8 maj på konferensen Europrevent 2009 som arrangeras av European Association of Cardiovascular prevention and rehabilitation i Stockholm. (www.dagensmedicin.se//nyheter/2009/05/08/barn-som-motionerade-ofta-/index.xml)

I Svenska Dagbladet kunde i förra veckan läsas att antalet barn under 15 år med diabetes typ 1 kommer att öka dramatiskt i Europa från 95 000 2005 till cirka 160 000 år 2020. Mest utsatta är de allra yngsta under fem år där förekomsten fördubblas. Stigande välfärd med bättre tillgång på mat är en tänkbar förklaring. (www.thelancet.com)

I en debattartikel i Dagens Medicin 20 maj 2009 skriver Ulf Bohamn, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket ett svar på den i samma tidskrifts inlägg den 8 april, där Ulf Ravnskov med medförfattare kritiserade delar av det vetenskapliga underlaget för näringsrekommendationerna och kostråden. Ulf Bohman skriver att det är positivt att kliniker visar stort intresse för hur matvanorna påverkar hälsan men det är också viktigt att komma ihåg att utgångspunkterna skiljer sig mellan klinikers och Livsmedelsverkets ansvarsområde. Livsmedelsverkets uppdrag är att ge råd till den friska befolkningen för långsiktiga hälsosamma matvanor, medan kliniker ger individuella råd till sjuka patienter baserat på riktlinjer från Socialstyrelsen. Hanteringen skiljer sig i många avseenden, men det innebär ingen konflikt – tvärtom behövs båda, menar Ulf Bohman. (www.slv.se)

April 2009

Föregående vecka var en intensiv och intressant vecka. Förutom Friskvården i Värmlands årsmöte på Hotell Gustav Fröding i Karlstad, så deltog jag också i två konferenser.

Den jämlika hälsan - kan vi räkna med den? var temat för Forum Folkhälsas konferens 21-22 april 2009. Det var Hjo och Skövde kommuner samt Västra Götalands regionen som arrangerade konferensen på Billingehus i Skövde. Kan vi minska hälsogapet och hur räknar vi hem vinsten i så fall? Diskussionen om fördelningen av hälsan mellan och inom olika grupper i befolkningen gick som en röd tråd genom dagarna.

Medverkade gjorde bland andra Denny Vågerö - kommissionär i WHO:s kommission om jämlikhet i hälsa med mera, Sarah Wamala - generaldirektör på Statens folkhälsoinstitut, Tapio Salonen - professor i socialt arbete, Kenneth Johansson - ordförande i Riksdagens Socialutskott och Ingvar Nilsson - nationalekonom.

-Barn i familjer med dålig ekonomi löper större risk för dålig hälsa - både under barndomen och senare i livet sa Denny Vågerö. Oroande är ohälsan drabbar så ojämlikt. Barn från fattiga familjer löper större risk än andra att bli sjuka, både under barndomsåren och senare. Denny Vågerö har länge forskat på hur förhållanden tidigt i livet påverkar hälsan senare. Även om ekonomiskt utsatta barn i Sverige har det betydligt bättre än fattiga barn i Ryssland, Indien eller Afrika, så har de det sämre än rika barn i Sverige. Fattigdomen är relativ. Bland vuxna varierar skillnaderna i hälsa gradvis med ekonomisk och social position. Graden av ohälsa står alltså i direkt proportion till inkomstnivån, här inom Sverige. Alltså: ju lägre inkomst desto sämre hälsa. Just vad gäller övervikt så växer skillnaderna mellan samhällsklasserna på ett påfallande vis.

Efter 20 års lavinartad ökning av övervikten bland barn och unga tycks utvecklingen ha stannat av de senaste åren. Antalet överviktiga flickor i 10-årsåldern har till och med minskat. Det visar två undersökningar av 10-åringar i Stockholm och Göteborg.
– Där människor börjar tänka händer det något, sa Ingvar Nilsson, nationalekonom och framtidsforskare, och en av författarna bakom rapporten »Tänk långsiktigt«. Kan man värdera mänskliga aktiviteter ekonomiskt? Verkar inte det krasst och rentav inhumant? – Nej, menade Ingvar Nilsson, inte om man använder ekonomiska kalkyler som ett verktyg. Humanismen står främst, men vi måste använda de resurser vi har på ett ekonomiskt sätt. – Det har forskats för lite på vad prevention gett ekonomiskt. Dagens styrsystem har ettårsperspektiv, menade Ingvar Nilsson. Och när det gäller sociala investeringar räknar man med avkastning inom ett år. Det håller ju inte. Det finns något som Ingvar Nilsson kallar stuprörstänkande: man investerar på ett ställe men vinsten hamnar någon annanstans. För att komma åt det måste man införa socioekonomiska bokslut. Annars blockerar förloraren så att projekten inte förs i land. Uppföljningsinstrument måste också in i budgeten. – Många tror att det blir dyrare att tänka i de här banorna. I praktiken är det tvärtom, sa Ingvar Nilsson.
Styrsystemen måste vara långsiktiga och övergripande och de måste förankras på den högsta beslutsnivån annars slår det aldrig igenom. Arbetet måste förankras på chefsnivå och med det språkbruk som används, till exempel nyckeltal, verksamhetsplan osv. Det finns en maktstruktur som man måste bemästra för att lyckas.


På vårt eget årsmöte den 23 april höll Bernt Lundgren, folkhälsopolitisk expert på Statens folkhälsoinstitut en intressant föreläsning om Hälsa och ekonomisk utveckling – hur hänger det ihop? Bernt Lundgren påvisade sambanden mellan hälsa, kunskap inkomst och yrke där uppväxtvillkor, utbildningsnivå, arbetsmarknadsposition, lön och tillgångar påverkar den hälsa man har under livet. Även på regional och nationell nivå påverkar folkhälsan samhällets ekonomiska tillväxt. Löner och inkomster ökar, arbetsutbudet ökar, mer utbildning ger högre produktivitet, bättre hälsa ökar motiven att investera i utbildning, sparandet ökar. Humankapitalet (hälsa och utbildning) är centralt för ekonomisk tillväxt. Hälsa både efterfrågas och produceras av individen.

Den 24 april presenterades Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 i Stockholm. Det är den sjunde nationella rapporten som redovisar hälsans utveckling i olika befolkningsgrupper och hur den påverkats av levnadsvanor och omgivningsfaktorer. I inledningsanförandet berättade äldre- och folkhälsominister Maria Larsson att regeringen kommer att satsa stimulanspengar och teckna avtal med SKL för att de ska bistå i implementeringsarbetet av FaR. I rapporten kan läsas att övervikten bland barn ökade kraftigt från 1980-talet till 2000-talet men nu tycks ökningen plana ut. Idag är 15-20 % av alla barn överviktiga och 3-5 % är feta. Även bland den vuxna befolkningen har ökningen av andelen överviktiga stannat av. I åldrarna 16-84 år är hälften av männen och nästan 40 % av kvinnorna överviktiga eller feta. Fetma förkortar i genomsnitt livet med 6-7 år. Hälsan är alltjämt ojämnt fördelad; bland lågutbildade är det vanligare med övervikt och fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, dödlighet i bröstcancer, nedsatt psykiskt välbefinnande, astma och allergier bland barn, dålig tandhälsa och rökning.

Rapporten visar tydligt på vikten av fortsatt arbete med övervikt och fysisk aktivitet. Forskning visar att hela 60 procent av den generella dödligheten orsakas av ohälsosamma levnadsvanor (rökning, bristande motion, ohälsosamma kostvanor och riskbruk av alkohol). Det finns omfattande evidens för att fysisk aktivitet förebygger flera sjukdomar och att personer som motionerar har mindre sannolikhet att röka och dricka skadliga mängder av alkohol. Insatser för fortsatt förebyggande arbete med övervikt och fysisk aktivitet blir därför viktiga. Statens folkhälsoinstitut har uppgiften att sprida kunskap och implementering av Fysisk Aktivitet på Recept och FYSS i hälso- och sjukvården och att göra kraftsamling av folkhälsoarbete kring fysisk aktivitet och kost.

Mars 2009

Nätverk för folkhälsofrågor i Värmland

Fredag 13 februari träffades cirka 30 personer från nästan alla Värmlands kommuner för att prata folkhälsa i Idrottens hus i Karlstad. Det var det relativt nystartade nätverket för folkhälsofrågor som träffades för första gången i år. Temat för sammankomsten var ”Bakgrund till folkhälsoarbetet i Värmland utifrån de 11 nationella folkhälsomålen, Det Regionala Utvecklingsprogrammet RUP, Nya Perspektiv-satsningen och lokala folkhälsoplaner.

Nätverket startades under 2008 på initiativ av Karlstad kommun, kommunalrådet Claes Wallenius och folkhälsoutvecklare Lina Helgerud och ska utgöra ett forum för erfarenhetsspridning, kunskapsuppbyggnad och inspiration. I nätverket deltar både tjänstemän och politiker från kommunerna och Landstinget i Värmland liksom Friskvården i Värmland, Landstingets avdelning för folkhälsa och samhällsmedicin.

Vid nätverksmötet presenterades en modell för en folkhälsoplan, där man med utgångspunkt i internationella, nationella och regionala styrdokument kan arbeta fram en lokal folkhälsoplan. Syftet med folkhälsoplanen är att få struktur, göra prioriteringar och att klargöra ansvar vem/vilka som ska arbeta med folkhälsofrågorna, för att undvika dubbelarbete. Ett syfte med nätverket kan ju vara att kommunerna i Värmland tar stöd av varandra när man arbetar fram sin egen folkhälsoplan. Kommunerna har kommit olika långt i det arbetet.

Den 14-15 maj kommer en utbildning för politiker, ”Folkhälsa är politik” att hållas på Frykenstrand. Det är SFFF, Sveriges förening för folkhälsoarbete som arrangerar utbildningen och den har fått mycket goda betyg från tidigare deltagare.

Liv & Hälsa undersökningen 2008

Anders Andrén och Marina Kalander Blomqvist, folkhälsostrateger från Landstingets avdelning för Folkhälsa och samhällsmedicin redogjorde för delar av resultatet av 2008-års Liv & Hälsaundersökning. Presentationen fokuserade på psykisk ohälsa, överviktsproblematiken och motionsfrågan. Den självupplevda psykiska ohälsan har ökat bland unga och har ökat som orsak till sjukskrivning (vanligast sjukskrivningsorsak bland kvinnor) medan de svåraste psykiska sjukdomarna inte har ökat. Andel unga kvinnor, 18-24 år, med nedsatt psykiskt välbefinnande fördelat på kommun visar att Karlstad och Storfors har de högsta värdena, medan Eda och Munkfors har de lägsta.

Andelen överviktiga barn 4 år och 5 ½ år, har minskat över tid medan andelen kvinnor och män med övervikt eller kraftig övervikt åren 2000, 2004 och 2008 har ökat. Det är fler män än kvinnor som är överviktiga/feta. Det är dubbelt så hög andel kvinnor som män med goda kostvanor, d v s äter frukt och grönsaker minst 3 gånger per dag, år 2008. Andelen som motionerar mer ökar bland både män och kvinnor.


SMARTIS

Petra Eriksson från Värmlands Idrottsförbund presenterade SMARTIS - en 3 årig skolsatsning med stöd från Handslaget/Idrottslyftet via Riksidrottsförbundet . SMARTIS har varit ett samverkansprojekt mellan Värmlands Idrottsförbund, Friskvården i Värmland, Eda kommun, Karlstad Universitet och SISU Idrottsutbildarna. 250 elever vid Hierneskolan i Koppom, Eda Kommun har deltagit i projektet.

SMARTIS metodiken har sammanställts i en inspirationspärm som nu finns att beställa.
Mer information om SMARTIS: www.rf.se/varmland www.friskvarden.org www.eda.se

Nästa möte i nätverket kommer att bli den 4 maj kl 9.00 - 12.00 i Forshaga kommun. Ida Knutsson och Åsa Lundkvist från Statens Folkhälsoinstitut kommer då att prata om metoder. Den tredje sammankomsten kommer att vara den17 september 2009 i Torsby kommun och den fjärde sammankomsten den 27 november 2009 i Eda kommun.

Februari 2009

Detta är det första inlägget på den blogg som kommer att finnas på Friskvården i Värmlands hemsida. Här kommer jag att skriva om aktuella frågor inom våra kompetensområden mat, motion och motivation. Friskvården i Värmland ska vara en opinionsbildare inom våra kompetensområden och denna blogg är ett forum för att nå ut med information.

Jag har nu haft förmånen att få jobba som chef för Friskvården i Värmland i nästan sex månader och det är med stor glädje som jag tagit mig an mina nya arbetsuppgifter och lärt känna mina kompetenta medarbetare. Våra friskvårdskonsulenter finns nu i Värmlands alla 16 kommuner och jobbar med att göra värmlänningarna friskare. Jobbet som friskvårdskonsulent ser lite olika ut i de olika kommunerna. I flera av kommuner finns folkhälsoråd som underlättar för samverkan och lyfter upp folkhälsofrågorna på de kommunala agendorna. Några kommuner har eller håller på att ta fram folkhälsoplaner, vilket ytterligare ger struktur på folkhälsoarbetet och underlättar när kommunen ska prioritera vilka frågor man ska välja att jobba med. Friskvårdskonsulenterna på friskvårdscentralerna i kommunerna är naturliga samverkanspartners i det lokala folkhälsoarbetet.

Gemensamt för alla friskvårdscentraler är att alla kan erbjuda Hälsoprofilbedömningar, livsstilskurser och motionsgruppsverksamhet. Friskvården i Värmland har egen dietist och sjukgymnast och gemensamt för alla är också att alla motionsprogram är framtagna av sjukgymnast och alla metoder och råd som Friskvården i Värmland använder sig av vilar på vetenskaplig grund. Detta är en trygghet att veta att när kvällstidningar och veckopress presenterar nya ”rön” varje vecka, kan vår dietist hjälpa oss att ”tolka” de nya rönen och balansera uppgifterna mot de beprövade rekommendationerna. Vi har också haft en läkare knuten till vår verksamhet som bidragit med sin kunskap inom det medicinska området inte minst inom området det metabola syndromet. Just nu är läkaruppdraget inom vår organisation vakant, men vi kommer att finna en lösning inom kort, liksom att vi också kommer att ha en beteendevetare knuten till vår organisation, som kommer att ytterligare förstärka och komplettera vår kompetens.

Det nybildade Nätverket för folkhälsofrågor som bildats i länet är en positiv motor för folkhälsoarbetet i länet. Nätverket har ju bildats på initiativ av Karlstad kommun och alla kommuner har deltagit med representanter vid någon av träffarna. Det finns nu ett utvecklingsprogram för årets fortsatta träffar och det är här viktigt att koppla ihop nätverket med Nya Perspektiv-satsningen för att nå optimal nytta för länet. Resultaten av undersökningen Liv och Hälsa 2008 kommer att vara till hjälp för att ange prioriterade målgrupper och områden att arbeta vidare med.

Utvecklingen av FaR -Fysisk aktivitet på Recept har varit positiv under 2008. Över 1 200 FaR, en ökning med nästan 80 % sedan 2007, har ordinerats och positivt är att förskrivningarna har ökat bland läkarkåren. Den främsta orsaken till ordinationen FaR är övervikt och på andra plats kommer ryggbesvär.

Jag kan inte undgå att berätta om konferensen Breddidrottsforum som SISU-idrottsutbildarna anordnade på Bosön den 6-7 februari. Mycket intressanta föredrag av inspirerande föreläsare, där Josef Fahlén från Umeå universitet och Ingibjörg Jonsdottir från Institutet för Stressforskning var två av flera som förtjänar ett extra omnämnande. Josef Fahlén pratade om satsningen på multisportarenor och om de nådde de barn och ungdomar som satsningen Handslaget var avsedd för, nämligen de som idrotten inte hade fångat upp. Svaret på den frågan var ”Nej”, i anläggningar som saknade ledare rådde ”djungelns lag”, vilket ledde till att några starka tonårsgrabbar som redan var aktiva tog över och exkluderade övriga. Ingibjörg Jonsdottir skulle främst prata om stress, men med sin breda kunskap kom henens föredrag även att handla en hel del om FaR, lite genusvetenskap och mycket humor. Jag vet att arbetsgruppen som jobbar med handlingsplanen för överviktiga barn, planerar att anordna en konferensdag, där man ska försöka engagera Ingibjörg. Missa inte det om ni får tillfälle! Ingibjörg lyfte också så tydligt fram idrottsrörelsens stora betydelse för folkhälsan och hur idrotten kan bidra till att uppnå de nationella folkhälsomålen. I Riksförbundets strategiska plan för idrottsrörelsens folkhälsoarbete ”Idrott hela livet”, som jag fick i min hand för en tid sedan, lyfts idrottsrörelsens starka koppling till folkhälsoarbetet fram som motkraft till fysisk inaktivitet. Flera förbund och föreningar i landet bedriver projekt och hälsoinriktat utvecklingsarbete i samverkan mad andra verksamheter. Exempel på sådana insatser kan vara FaR, Handslagssatsningen/Idrottslyftet riktade aktiviteter till inaktiva och överviktiga barn m m.

I Värmland är SMARTIS i Eda det senaste exemplet på samverkansprojekt mellan Värmlands Idrottsförbund, SISU, Friskvården i Värmland, Eda kommun och Karlstad Universitet. SMARTIS är ett lyckat koncept som bör spridas och använda i skolorna i alla kommuner! Se utvärderingen på www.rf.se/varmland www.friskvarden.org www.eda.se

På Friskvården i Värmlands årsmöte den 23 april kl 13.00 – 14.00 kommer Bernt Lundgren från Statens Folkhälsoinstitut att prata om hälsoekonomi. Föreläsningen vänder sig till alla som är intresserade, men anmäl gärna ditt deltagande till friskvarden@varmland.rf.se
Vi har inte bestämt lokal ännu, men i Karlstad med omnejd blir det i alla fall.

Karlstad 2009-02-23
Birgitta Sjökvist
Chef för Friskvården i Värmland